Jag måste nog säga att jag är så tacksam att jag är jag med alla mina fel och alla mina rätt.
Jag har ju dyslexi, detta har gjort mig mer accepterande mot andra som stavar fel eller rent av dåligt. 
Men jag ska berätta om något som hände mig här i veckan, jag mådde dåligt och klagade på facebook, jo jag klagade, behövde väl lite stöd av mina fina vänner. Jag skrev "Ångest" inget mer...och en tjej (No names) Skriver till mig i chatten "Äää detbheter ångelst". Ummh (?)

Inte precis den reaktionen jag kanske ville ha just då och där men detta har fått mig att tänka till, Men denna tjejen skriver så gott som alltid fel på typ allt hon skriver, men jag har aldrig rättat henne, eller någon annan för den delen! Och från och med detta så lovar jag mig själv att aldrig göra det heller. 

Varför ska man lägga tid på att vara en språkpolis om man själv har dyslexi? 
Blir så ledsen av sånt här, dags att rensa kompis-listan på facebook känner jag. 

Hej då alla ni som tror er veta bättre.